Experten trimmar IF-båten

Text o foto: Olof Björland

Kappseglande IF-båtar

Passfoto på Olof Björland
Olof Björland började kappsegla i GKSS-eka för 23 år sedan. Han har tagit 4 SM och 2 NM i IF-båt och 606 samt blivit 4 på VM i 420 1967. Har prövat det mesta från jolle till havskryssare. Undervisar i kappsegling under vinterhalvåret.

Att sätta på mycket trim. anordningar på en båt kan verka krångligt. Men tar man sig bara tid att montera dem och sätta sig in i deras funktion gör det seglingen mycket lättare och enklare. Framförallt för familjeseglaren. Olof Björland berättar hur han utrustar och trimmar sin IF-båt.

För att vinna i IF-båt eller vilken båtklass som helst fordras att man har en stark vilja och är bra på taktik, teknik och trimning. Jag skall inte här prata om taktiken eller tekniken, utan mer hur jag har utrustat och hur jag trimmar min IF.

Snabb, lättseglad och hållbar

Jag trimmar båten för att kunna segla snabbare eller minst lika snabbt som konkurrenterna och därmed lättare kunna fullfölja mina taktiska och strategiska planer.

I en lättseglad båt görs mindre misstag, bättre och snabbare manövrar vilket leder till en optimalare segling banan runt oavsett vindstyrkan. Det blir lättare att segla på känslan och man får mer tid att koncentrera sig på dom viktiga taktiska dragen.

Jag vill ha min båt hållbar för att aldrig behöva tappa en meter eller bryta en segling på grund av dålig utrustning.

Med dessa förutsättningar utrustar jag alltid mina båtar. Det jag här skriver om IF vet jag är överförbart på de flesta båtar. Frågan är bara om man har tid och vilja.

Botten

Jag lägger alltid ner mycket jobb på botten. Särskilt första tredjedelen är viktig. Skarven mellan skrovhalvorna slipas och spacklas jämn. Botten slipas sedan med 120 våtslippapper. Grundfärg sprutas sedan och efter detta fyra lager färg. Mellan varje lager slipar jag med 400 papper.

Kolla att rodret sitter monterat i centrum av kölens akterkant tvärskepps samt att det inte är skevt.

Riggen

Jag har en avlastare i toppen av masten för att storen skall sitta kvar vid mätmärket även när masten böjer. Proctor har gjort en sådan speciellt för IF- masten.

För att minska luftmotståndet i riggen och riskerna för att seglen skall sköras, har jag filat alla bultar och beslag släta. Dessa har sedan spacklats med silikongummi vilket inte spricker när masten rör sig.

Däckslayout

Skiss av IF-båt från sidan med trimanordningar

Olofs båt fotad snett uppifrån
Däckslayout på Olofs IF. Alla trimtampar justeras enkelt från sittbrunn. Häckstagsjustering finns alltid till hands, den är tejpad på hängpinnen. Syftlinjer på rufftaket är till för att man inte skall segla på kryssmärket. Lägg märke till utväxlingen på kicken.

Skiss av IF-båt från sidan med trimanordningar

Alla trimanordningar har jag dragit ner till sittbrunnen och de är dimensionerade så att besättningen, även i hårdvind, med en hand kan justera dem från sin ordinarie plats i lovart.

För att alla utväxlingar och trimanordningar skall fungera så snabbt och friktionsfritt som möjligt speciellt i lättvind, har jag överallt monterat kullagerblock.

Storskotstravaren är utbytt mot en kullagrad Ronstan på en I-skena.

Speciellt tycker jag de flesta båtar har underdimensionerad kick, uthal och häckstagsjustering. På teckningen kan Du se hur jag löst det i min IF.

Spinnakerjustering

För att underlätta vid spinnakerbomshissning eller nertagning har jag monterat en fem fot lång I-profilskena med kullagertravare på framkant av masten (Fig 1). Spinnakerbommen går nu parallellt upp om man drar i liften. Detta förutsätter även att en tamp monteras mellan travaren och ordinarie lifttampen.

Blocket för nedhal av spinnakerbommen är framflyttat till mitten av fördäcket för att få bättre kraft att hålla ner spinnakerbommen samt hindra den att åka bak när spinnakern hissas. Se fig 1 o 2. Allt som behövs är en rostfri bygel och två 25 mm plåtskruv.

Det underlättar för gastarna att justera spinnakerskoten om ett spärrblock monteras framför sittbrunnen på skarndäck. Gastarna kan nu skota spinnakern med huvudet vänt föröver. Se fig 2.

Nedhal, sugga, gajstraff eller baberhaul

I hårdvind på läns börjar IF:en lätt att pendla och skothornen på spinnakern höjer sig. Eliminera detta genom att montera en gajstraff, sugga, nedhal eller baberhaul (kärt barn har många namn). Min är mycket enkel och användbar. Se fig 2. Den fungerar även som uthal av storbommen i lättvind och skvalpig sjö på läns. Jag hakar då i den i kicken och drar lite lätt så att bommen håller sig stilla och utåt lä. Den används också som baberhaul till genuan på öppna bogar för att denna inte skall twista ut för mycket i toppen. Enklast är att ha en karbinhake i ändan på tampen så den går fort att kroka på eller av den.

För att slippa packa om spinnakern och snabbt och enkelt kunna hissa den har jag sytt en stor fyrkantig påse som fästes i ruffluckans skenor med fyra stortravare i nylon. Hela påsen går då att öppnas eller stängas, skjutas fram eller bak i rutfluckans skenor.

Kompassmontering

Framför påsen på akterkanten av ruffluckan har jag monterat en Suunto B-110 kompass vertikalt, ett stort startur som syns på långt håll och en compassrecorder. Genom att dra ut ruffluckan, får jag kompass, klocka och compassrecorder närmare sittbrunnen vilket underlättar avläsningen.

Trimning av riggen

Jag kör med ett mastlut på ca 20-22 cm mätt från bakkant mast till centrum på en dragg som hänger i storfallet i höjd med bommen. Topp och undervant är lika hårt spända. Hur hårt? Jo, så hårt att jag med hjälp av häckstag och storskot. i hårdvind och lite sjö, inte får ett större sagg i förslaget än 4-5 cm när dessa spänns. Men inte hårdare än att när vinden mojnar och sjön är grov, jag genom att släppa på häckstaget kan få ett sagg på 7-8 cm. Idealet är att i lite sjö och/eller hård vind ha så lite sagg som möjligt för att få ett vassare segel framtill, planare mitt, öppnare akterlik och därmed kunna gå högre i vind och kränga mindre.

Däremot vill jag i hög sjö och/eller lite vind ha ett större sagg för att få ett rundare segel framtill större buk och därmed tvingas gå Lägre men betydligt fortare. Tvisten skall då också vara stor.

Segeltrim

De största fartökningarna får man med rätt skotade segel. Själv trimmar jag mina segel enligt följande.

Lättvind 1-4 m/s

Storen:

  1. Bukigt segel. Rak mast.
  2. Twistat. Skotvagnen är ca 5-10 cm ovan mitten och storen är löst skotad. Bommen skall vara i mitten av båten och toppen av seglet vrida sig ut åt lä.
  3. Cunningham spännes inte.
  4. Bomliket spännes bara så mycket att de största lodräta rynkorna vid bommen försvinner. Är det mycket små vågor kan man dra ut 3-4 cm till för att seglet skall bli planare.
  5. Häckstaget löst.
  6. Inget kickat.

Genuan:

  1. Bukigt. Flytta fram skotpunkten några hål från sin ordinarie plats och skota löst.
  2. Twistat. Använd en inre skotskena (ca 12 cm innanför den ordinarie).
  3. Cunningham användes inte.
  4. Avståndet till spridarna skall vara ca 6-7 cm mätt från akterliket.
  5. Sagget i förstaget max 8 cm om sjön är grov, annars lite mindre.

Mellanvind 5---8 m/s

Storen:

  1. Planare segel. Böja masten lite med häckstaget.
  2. Mindre-twist. Skotvagnen flyttas ned till mitten och storen skotas hårdare. Är det låg sjö skotar jag mycket hårt.
  3. Bomliket spännes så att de lodrätta rynkorna helt försvinner. Är det låg sjö 3-4 cm till.
  4. Cunningham spännes så att rynkorna som går från spridarna och ner mot skothornet helt försvinner.
  5. Kicken spännes en del, särskilt om sjön är grov.

Genuan:

  1. Planare segel. Flytta bak skotpunkten ca två hål och skota hårdare.
  2. Mindre eller ingen twist
  3. Är det mycket sjö kan det vara fördel att behålla skotpunkten på den inre skenan, annars den yttre.
  4. Avståndet mellan spridare och akterlik är nu 4-6 cm. Lite större i grov sjö.
  5. Cunningham dras så hårt att eventuella rynkor från förstaget in mot seglet helt försvinner.
  6. Sagget i förstaget kontrolleras med häckstagsjusteringen och skall nu gärna vara 5-6 cm, men om sjön är låg minsta möjliga.

Hårdvind 9-13 m/s

Storen:

  1. Ännu planare segel. Dra max i häckstag och böj masten.
  2. Ingen twist men öppet i akterliket.
  3. Hårt skotat, men inte hårdare än att akterliket öppnar när ett kast kommer.
  4. Skotvagnen släppes ner. 10-25 cm från mitten. Om ett kraftigt kast kommer, släpp ut den ytterligare.
  5. Bomliket sträckes nu ut ända till mätmärket.
  6. Eftersom buken åker bak när vinden ökar skall den dras fram igen genom att dra hårdare i cunningham. Spänn den nu max.
  7. Kicken spänns så hårt att bommen sänker sig och drar sig ut åt lä. Masten börjar då böja framåt längst ner.

Genuan:

  1. Ännu planare segel. Flytta bak skotpunkten. kanske ett till två hål och skota hårdare.
  2. Ingen twist
  3. Nu är det absolut fördel att använda den yttre skotskenan.
  4. Avståndet mellan spridare och akterlik skall nu vara 8-10cm.
  5. Cunningham spännes mycket hårt.
  6. Sagget i förstaget skall nu vara minsta möjliga. Max 4-5 cm. Dra häckstaget till max och spänn undervanten mycket hårt. Det kan vara fördel att spänna den några varv när det är riktigt hård vind. Men också nackdel för seglet blir bukigare då. Till mitt segel går det inte.

Tell-tales och kontrastlinjer (trimlinjer)

Tell-tales är det bästa och billigaste hjälpmedlet för att se om allt är bra, så har Du inga har Du redan bestämt Dig för att inte vinna.

Samma gäller kontrastlinjer i genua och stor (mörka på tejpade remsor parallella med under- resp. bomlik). De gör det mycket lättare att se om buken ligger på rätta stället och hur stor den år.

Att slå riktigt

Att slå bra i IF:en utan att stanna upp för mycket när sjön är grov är mycket svårt. Ju högre sjön är, desto större och snabbare roderutslag måste man göra för att inte stampa. Minsta och mjukaste roderutslag gör jag i lätt vind och ingen sjö ( = 15-20 grader från mittlinjen).

Störst och hårdast roderutslag gör jag i hårdvind och grov sjö (40-50 grader från mittlinjen).

Innan man har funnit rätta känslan i slagen kan man som hjälp tejpa en markering, för var 5:e grad på sittbrunnskantens ovansida. Lägg sedan över roderkulten till önskat gradtal och kanske det går bättre.

Jag hoppas jag lyckats förklara hur jag trimmar min IF. Detta trim stämmer bra till mina segel men kanske inte är rätt till Dina. Man måste prova sig fram genom att jämföra med andra snabba båtar och köra långa bogar där bara den långsammaste ändrar. Men glöm inte att det inte alltid är den snabbaste båten som vinner utan oftare den som gjort minsta antalet fel. Titta Dig runt och använd kompassen också så går det säkert bättre. Vi ses på banan.

10 Råd för IF-Racare

  1. Uppe på rufftaket har jag monterat Tesa-bandstejp i olika färger och vinklar för att kunna pejla in kryssmärket. Dom är på 45-40-35 och 30 grader.
  2. Ovanpå rufflucksgaraget är motsvarande vinklar för undanvinden monterade. Dessa visar när vi måste gippa för att inte segla för långt under en skärning eller var vi hamnar när vi gippar. Vinklarna är här från 5 till 40 grader.
  3. Samtliga fall, skot och trimtampar märkes också av med olikfärgade tejpbitar för att få en referenspunkt vid olika trim. De rätta lägena antecknas sedan i ett "loggblad för trim" och är ett stort hjälpmedel för att snabbt hitta tillbaka till rätt trim på våren eller inför nästa segling. Detta förutsätter naturligtvis att vind och sjöförhållanden är liknande.
  4. För att eliminera risken att det dras i fel tamp är samtliga i olika färger. Endast en färgblind kan nu göra fel.
  5. Tejpa fast häckstagsjusteringstampen i ändan på krängpinnen så har Du den alltid inom räckhåll.
  6. Krängremmar i sittbrunnen gör att gastarna sitter kvar i båten även i hårdvind och hög sjö.
  7. Skär ut små pilar och sätt på vinscharna för att visa åt vilket håll dom skall dras.
  8. Märk med en tejpbit av spinnakerskoten någonstans vid skotlåsen för slör och en för låns. Gör motsvarande med nedhalet för spinnakerbommen. Innan rundningen kan man då ställa in grundtrimmet och har mindre att göra i själva manövern. Märk också av spinnakerfallet, när spinnakern är i topp, med en tejpbit.
  9. På spinnakerskoten har jag stoppknutar ca 50 cm från ändan för att när skotet är släppt knuten skall sitta i spärrblocket och ändan då ligga inom räckhåll i sittbrunnen. Man slipper då sträcka sig ända ut till spärrblocket på skarndäcket för att nå skotet.
  10. Samma sak kan Du göra på genuaskoten, ca 150 cm in från var ända.

Fakta:

IF. Entypsbåt. Konstruktör Tord Sunden. Säljs av Albin Marin AS. Finns 3 500 ex och är världens största kappseglingsklass för kölbåtar.

Har eget klassförbund, samt DM, SM och NM. Brukar samla 60-70 båtar på stora kappseglingar.

Data: Längd 7,85. Bredd 2.20. Djup 1,21. Vikt: 2 150 kg. Stor 16 kvm. Fock 10 kvm. Genua 15 kvm Spinnaker 40 kvm. 4 kojplatser.

Mästarens masttrim

Den framgångsrikaste seglaren i IF-klassen, Olof Björland berättar här om hur han trimmar sin mast:

Jag skall berätta hur jag gör när jag trimmar min IF-båt och vilka mått jag har på viktiga ställen, när båten går som snabbast.

Masten

Varför böjer masten?

  1. Vindens press på seglet.
  2. Akterlikets spänning.
  3. Kompression från vant.
  4. Kompression från häckstag.
  5. Kompression frän fall.
  6. Backvind från förseglet.
  7. Båtens rörelse i sjöarna.

Hur kontrollerar man detta.?

  1. Vantens spänning.
  2. Häckstagets spänning.
  3. Kicktaljans spänning.
  4. Storskotstravarens placering tvärskepps.
  5. Storskotets spänning.
  6. Spridarnas vinkel.
  7. Spridarnas längd (på IF-båten redan låst av klassbestämmelserna).

Så här går jag tillväga när masten trimmas:

  1. Börja med att kolla att mastfoten sitter monterad mitt i båten (tvärskepps).
  2. Kolla också att båda spridarna är lika långa och har samma möjlighet att vinklas bakåt samt att när de är max. vinklade bakåt går lika långt.
  3. Nu börjar jag att loda in masten och justera den så att den inte lutar åt styrbord eller babord. Detta gör jag med en dragg som är upphängd i storfallet. En förutsättning för detta är att det inte går någon sjö och att det inte blåser för mycket. Passa på tidigt på morgonen eller sent på kvällen. Om detta ändå inte går kan du i stället med storfallet mäta avståndet från masttoppen till röstjärnen på båda sidor. Helst belastat med en fjädervåg.
  4. Nu börjar jag justera masten i längsled och vill då få den att luta 20-22 cm akteröver mätt från mastens akterkant vid undre mätmärket till draggens centrum.
  5. Sedan spänner jag undervanten hårt och kikar hela tiden upp i likrännan att den är rak hela vägen.
  6. Därefter spänner jag toppvant och förstag samtidigt och kollar hela tiden att masten är rak i alla riktningar. Mastlutningen skall fortfarande vara 20-22 cm och avståndet mellan spridarspetsarna 144 cm, alltså något låsta framåt, vilket hindrar masten från att böja för mycket framåt på mitten.
  7. Nu skall masten vara krummad bakåt; mätt i spridarhöjd från bakdelen på masten till storfallet 1,5 - 2 cm. Storfallet skall då vara spänt från masttoppen till undre mätmärket på masten.
  8. Hur hårt skall vanten spännas? Själv spänner jag dem inte hårdare än att jag med hjälp av häckstag och storskot kan sträcka upp förstaget även i hård vind så att förstaget då inte saggar mer än 4-5 cm. Men inte hårdare än att det går att få ett större sagg i lättvind och/eller i hög sjö (-8cm).

    Idealet är att i lite sjö och/eller hård vind ha så litet sagg som möjligt för att få ett vassare segel framtill, planare mitt, öppnare akterlik och därmed kunna gå högre i vind. Däremot vill jag i hög sjö och/eller lite vind ha ett större sagg för att få ett rundare segel framtill, större buk, mera twist och därmed tvingas gå lägre, men betydligt fortare.Sedan finns det naturligtvis många mellanlägen där man måste prova sig fram till vilket trim som är bäst.

    Jag bestämmer djupet på seglen efter den fart jag gör över botten. Exempelvis: Låg fart över botten (ex motström, grov motsjö eller lättvind) = djupa segel (max drag). Hög fart över bottnen (ex medström, ingen sjö eller hård vind) = plana segel (max höjd, min krängning, max fart).

    Trimmar man efter detta kan man vidgrov sjö ha djupaste genuan (lättvindsgenuan) i vindstyrkor ända upp till 14 m/s.

  9. Se till att masttoppen hela tiden (under segling) aldrig böjer mot lä, lovart eller föröver. Kolla detta genom att kika upp efter mastens framsida, annars kan det lätt bli en synvilla att masttoppen böjer mot lovart på grund av seglets buk. Däremot skall den gå att böja bakåt i toppen och framåt på mitten.

    Hur mycket?

    Jo så mycket som din segelmakare anser vara bäst. Olika segelmakare använder olika stor mastkurva insydd i seglet, beroende på vilken duk de använder. Fråga din segelmakare vilken min- resp maxböj som passar till ditt storsegel.

    Jag sa förut att masten böjer minimum 1,5-2 cm i spridarhöjd i vilandeläge utan segel uppe. I lätt vind och/eller hög sjö får jag då 4-5 cm mastböj och ett mycket bukigt och därmed dragande segel. Denna mastböj passar mittsegel mycket bra, men kanske inte stämmer till ett annat fabrikat som är planare. Allt eftersom vinden ökar, eller sjön är mindre, behövs inte så mycket buk och därför planar jag ut seglet med hjälp av:

På detta sätt försöker jag kontrollera mitt segel och min mastböj efter olika sjö- och vindförhållanden.

Båten skall vara något lovgirig. När balansen är perfekt har jag rorkulten 4-5¥ upp åt lovart på kryss. Mer om seglingsteknik återkommer jag med i mitt teknikföredrag.

Bästa sättet att skota seglen rätt är att använda tell-tales i stor och genua. Hur de används och placeras står skrivet i många böcker och är inte speciellt för någon båt.

Seglar du utan tell-tales har du redan bestämt dig för att inte vinna!

Vad som är speciellt för IF-båten är att mycket bukiga segel fordras.

Senaste trimnytt: North Sails IF Trimguide 2000 (PDF)