Tekniska kommitten: Underhåll av IF-båten

IF-båtarna börjar nu bli 20-25 år gamla och båtarna har skötts på de mest skiftande sätt. Det finns båtar som ser ut som nya och det finns båtar som har tappet all finish. Men vi i förbundet har inte hört talas om några havererade båtar - ännu, vilket nog beror på att båten har en mycket solid och säker grundkonstruktion. Men visst finns det mindre bra detaljer och visst finns det båtar som behöver repareras.

Vi i TK har som målsättning att hjälpa IF-ägare att bibehålla sina båtar i sjödugligt skick och att se till att de fortfarande kan kappsegla som entypsbåtar. Vi kommer därför här i Medvind att publicera material om reparationer och liknande. Har Du lust att berätta om Dina erfarenheter i något speciellt avseende - kontakta Marek Janiec eller Göran Ejdeling.

Som en hjälp till nyblivna IF-båtägare ger vi här en checklista över vad Du bör kolla på Din båt:

  1. Röstjärnen till undervanten kan gå av efter utmattning - byt
  2. Kolla att rodret är helt, speciellt vid översta fästet. Det är väldigt smalt just där och kan knäckas vid kollisioner.

    Se också till att byta O-ringarna på rodrets tappar. På båtar av årsmodell ca 1971 och senare finns ett spår på tappen där det skall sitta en O-ring, som ger ett roder utan glapp och som förhindrar slitage på metallen.

    O-ring

  3. Storskotskenan har ibland varit fastsatt med alltför korta träskruvar. Balken kan ha ruttnat och spruckit. - Byt till genomgående skruv och kolla balkens kondition.
  4. Spricka i förstäven. Från vattenlinjen och ca 1 m neråt kan en spricka mellan skrovhalvorna uppstå. Den syns alltså från utsidan och är vanligtvis inte genomgående. Skrovhalvorna är plastade ihop på insidan och rörelser i förskeppet har givit en spricka i det gelcoatspackel som lagts i från utsidan. Gäller speciellt båtar som seglats mycket i grov sjö. Detta är ett komplicerat problem och vi återkommer senare med utförlig reparationsbeskrivning.
  5. Självlänsarna. Alla skrovgenomföringar bör naturligtvis kollas. IF-båten har ursprungligen bara två genomföringar försedda med ventiler. Kontrollera att avstängningsventilerna fungerar. Använd 5-56 om de kärvar och var försiktig. Vill det sig illa kan de gå av och då får du göra som Anders Hellman beskrivit i en särskild artikel i detta nummer. Kontrollera plastslangen också. Det kan vara säkrast att byta ut den.
  6. Inredningen sitter löst. På fabriken använde de tyvärr små träskruv av mässing för att fästa inredningen vid skrovet. Skruvarna har i många fall gått av. - Använd något grövre rostfri plåtskruv, som sättes i nya hål. Var bara försiktig och borra inte igenom bordläggningen.
  7. Tänk på att alltid täta hål i däcket med marin silikon eller dylikt. Däcket innehåller förstyvningar av marinplywood, som kan ruttna och vatten tränger in. Om Du inte vet hur allt är tätat - lossa alla beslag, och lägg dit nytt tätningsmedel!
  8. Bommens fäste i masten. Oftast löper bomhalsen på en skena på maskin. Skenan sitter ibland löst. Borra ur befintliga popnitar, flytta skenan ett par cm i höjdled och sätt fast med nya (stora) popnitar. Kolla också att det finns ett stopp på skenan, som hindrar bommen att sänkas nedanför det svarta mätmärket.

Kolla dina självlänsventiler!

På min båt har jag haft som vana att öppna och stänga ventilerna ett par gånger varje år för att kontrollera funktionen. Att tiden var mogen för byte upptäckte jag när plötsligt ventilspindeln på ena ventilen gick rätt av. Beväpnad med rörtång och bågfil kravlade jag in i kölsvinet för att se vad som måste göras. Att lossa ventilerna från bordgenomföringarna visade sig vara en omöjlig uppgift och jag fick stället såga av genomföringarna och skruva ur dessa ur skrovet. Likaså var slangstosen omöjlig att lossa från ventilerna och slangklämmorna som inte var av rostfri typ fick sågas loss. Ett byte av alla rördelar i självlänsarna blev alltså nödvändigt.

Nya bordgenomföringar av försänkt typ monterades (psykologiskt bra vid kappsegling) mellan genomföring och skrov tätades med Sikaflex. I stället för de gamla skjutventilerna monterades nya kulventiler. Fördelen med kulventiler är framför allt att de går fortare att stänga och att de inte kärvar så lätt. Eftersom spindeln på en kulventil är kortare än på en skjutventil så måste förlängningarna som möjliggör stängning av ventilerna från ruffen förlängas i motsvarande grad. Jag sågade av förlängningarna och skarvade med en bit mässingsstång Spaken till kulventilerna kan sedan monteras i ändan på förlängningarna där rattarna till de gamla ventilerna satt. Spaken monteras i rätt position för öppet resp stängt läge på ventilen. Alla gängor mellan rördelar tätades med gängtejp. Slangarna till självlänsarna skall vara av typ armerad plastslang. Originalslangarna på IF-båten är inte av rätt kvalitet och bör bytas. Montera sedan rostfria slangklämmor.

Självläns

Att alla skrovgenomföringar, slangar och ventiler fungerar riktigt är en säkerhetsdetalj som man inte bör slarva med. Enligt jantelagen inträffar slangbrott eller lossnande slangar vid absolut fel tillfälle och då är det tryggt att ha avstängningsventiler som fungerar.

Anders Hellman, IF 2447

Masten ska stå på rufftaket...

Så står det skrivet i klassreglerna. Men för att detta ska vara möjligt, måste båten vara hel. Vi har fått höra, att några båtar har fått problem. Därför bör man kontrollera följande:

  1. Se till att mastskottet inte har lossnat från bordläggningen och taket. Hos en del hårt seglade båtar har det hänt, att mastskottet har börjat lossna. Om så är fallet, plasta fast det med minst fyra lager glasfibermatta. Se efter, hur det var gjort innan och gör likadant.
  2. Kontrollera att mastbalken är hel. En del IF-båtar har tyvärr fått mastbalken perforerad av borrhål för genomföring av diverse kablar för topplanterna, VHF, kommradio etc. Dålig tätning har inneburit vattenläckage med påföljande delaminering och röta i mastbalken, som består av cirka 10 tvärställda och hoplimmande marinplywoodskivor. Om du märker, att hela taket börjar svikta, kan detta vara tecken på ovanstående problem. I så fall finns ingen annan utväg än att tillverka en ny mastbalk. Arbeta inifrån. Ta bort den gamla och plasta fast den nytillverkade. Och kom ihåg att klassreglerna inte tillåter någon maststötta i ruffen.
  3. Har du en Seldenrigg ska du vara observant på att mastbeslaget på rufftaket lätt kan deformeras av mastens kompression. Beslaget är felkonstruerat, eftersom T-profilen har ett stort spår i överkanten. Detta spår förstör profilens förmåga att ta upp böjande moment. Därför böjer sig profilen i långskeppsled och deformerar därmed rufftaket under masten. Problemet kan hjälpligt fixas genom att man lägger en tjock stålplåt under beslaget på rufftaket. Använder du flera tunna plåtar, måste du limma ihop dem för att uppnå samma böjstyvhet som en enda tjock. Du måste även tänka på att mätbanden på masten har kommit litet högre upp och kanske har hamnat utanför tillåtna toleranser. I så fall måste du flytta mätbanden, så att de stämmer med måtten i klassreglerna.
  4. När riggen ansätts, är det vanligt, att skrovsidorna buktar in i höjd med röstjärnen. Detta har inte visat sig ha någon betydelse för hållfastheten. Men om du trots allt är orolig och vill förstärka båten, så kan du göra det med s.k. knän. Dessa måste dock utföras i överensstämmelse med ritning nr 1965:1, som finns bifogad längst bak i gällande klassregler. Annars får du ingen klassad IF-båt.

Marek, SSIF och tekniska kommitten

Om de nya mätbreven

I Januari 1997 godkände Svenska Seglarförbundet våra nya klassregler. Dessa är omarbetade och helt i linje med de internationella standardreglerna som har tagits fram på senare tid.

En följd av de nya klassreglerna är att alla IT-båtars "certifikat" skall ersättas av "mätbrev", som hädanefter blir personliga for båten och ägaren. När man blir ägare till en IF-båt måste man således förnya mätbrevet.

Mätbrev

Tillsammans med årsavgiften i förbundet har alla medlemmar fatt information om hur bytet skall gå till. Det kostar endast 100 kr att få nytt mätbrev och då får man också ett ex av klassreglerna. Pengarna skall vidare räcka till att upprätthålla ett register över alla båtar, något som vi har åtagit oss att sköta gentemot Svenska Seglarförbundet.

Om Du inte har fått information om byte av mätbrev kan Du kontakta kassören, Ragnar Jalakas. Alla IF-båtägare borde ha ett mätbrev!

Om större reparationer eller förändringar på båten

Alla IF-båtar börjar bli gamla och vissa är i behov av reparationer. Vi vill allvarligt uppmana Dig att innan Du påbörjar reparationen tänka igenom vad Du skall göra, och kontrollera att din reparation inte blir i strid med klassreglerna.

IF-båten år en strikt entypsbåt, vilket innebär att du inte får förändra skrovets form, inte får bygga in otillåtna förstärkningar, inte ta bort väsentliga delar av inredningen eller vid kappsegling använda elektronisk utrustning m.m., m.m..

Tekniska kommitten kan svara på vad som är tillåtet eller ej, så fråga gärna innan du kör igång.

Reparation av sprickan i förstäven

Många båtar har en liten spricka mellan de två skrovhalvorna just i förstäven från vattenlinjen och ca 1 m neråt. Denna spricka har mig veterligt inte orsakat några större skador eller något läckage, men många båtägare vill ändå laga. Vi skall återkomma med en beskrivning av hur man gör detta på ett bra sätt, men vill gärna uppmana alla som gör jobbet att helst inte lägga någon glasfibermatta på utsidan. Om du ändå vill göra detta - tänk då på att malla av stävens form innan du slipar eller lägger på något på båten. Den rätta formen finns också på ritning i klassreglerna. (Vi vill rekommendera att du försöker göra denna reparation på insidan av båten!)

Lyftstropp

För att lyfta IT-båten finns på de flesta båtar en lyftögla ingjuten i järnkölen. För att använda den behövs en lyftstropp som kan göras på olika sätt.

Lyftstropp