Svenska IF-båtförbundets forum

Hej

Funderar på hur lång, eller hög om ni så föredrar :) en IF-mast är? I tanken är jag redan framme vid hösten och funderar på om den går in i mitt båthus...

JAg har tyvärr en 7mil till min mast så jag kan inte mäta åt dig, men jag tycker mig ha läst att båten påmastad ska ha ca 11m masthöjd så från det kanske man kan få fram nåt. Ett annat högst osäkert mått är mitt minne från när jag körde båten med motor från mastkranen sist och jag vill minnas att den var ca en meter längre än båten så kanske 8,5-9 meter borde vara i grannskapet.

Tackar för svaret, inte behöver du eller nån annan mäta det är ändå inget jag kan göra åt saken men det verkar som att den är under 10 meter och då går det bra...

Mätte längden på min mast till 9,64 m vid påmastning idag.

En del master är längre.

Upp till nederkant övre mätmärket är masten 0.7 + 8.75 +/- någon centimeter. Till detta kommer biten övanför mätmärket. Äldre master kan ha cirka 0.3 m, dvs. hela masten blir då cirka 9.8 m.

Masten står på rufftaket en meter ovanför vattenytan. Så utan windex och topplanterna smiter man precis under en 11-metersbro. Jag har nog ytterligare cirkla en halvmeter lanterna och windex, så jag går för säkerhets skull aldrig under något som är lägre än 12 meter.

Allt detta går att enkelt läsa sig till om man kikar på ritningarna som tillhör klassreglerna: http://ifboat.se/baten/klassregel/klassritning

Utan att säga för mycket kan jag rapportera att IF-1011 inte går under 8-metersspannet på bron till klädesholmen. 10-metersspannet går däremot bra. Båten har proctorrigg.

:)

Det är väl så att vägverket har någon meter i säkerhetsmarginal för att slippa eventuella skadeståndsanspråk...

Om jag inte minns fel från min skepparkurs, anges en brohöjd vid medelhögvattenstånd +0,5m. En luftledning har en större marginal, eftersom den ändrar längd vid olika temperaturer, och kan töja sig.

På samma sätt anges djup i sjökortet utifrån medellågvattenstånd.

Tror jag.

Men jag kan ha fel, jag tror facit finns i sjötrafikföreskrifterna.

Jag tror inte det var helt viktigt för Marcus att veta hur lång en mast är på millimetern, men det blev ju en ganska intressant tråd ändå.

Min mast är en Proctor från -76. Den har en väldigt liten stump ovanför mätmärket, vilket gör att seglet lätt fastnar i akterstaget när man hissat till mätmärket.

Borde inte akterstagets infästningspunkt också styras i klassreglerna? Det är lite orättvist att vissa har en mast som är lång ovanför mätmärket. Detta ger möjlighet att ha en större skädda på storseglet och därmed en något större segelarea i toppen.

Skäddans maximala storlek är reglerad i klassreglerna. Och den mindre masthöjden kanske kompenseras med lättare masttopp... .. Jag som har 30 cm ovanför mätmärket avundas dig litet grann för din lättare mast...

Du får att runda skäddans övre hörn så att den inte fastnar så lätt. Det påverkar inte segelytan.

Om man ska styra infästningspunkten, ska det vara till det övre läget. Det är ju som du säger (oaktat masttoppsvikten) det mest funktionella. Men då blir sådana som du ledsna, för deras master mäter i så fall inte in...

Bättre är i så fall att de som har problem monterar en "akterstagslyftare", en typ av fjäder eller plastlatta, som har till funktion att lyfta upp akterstaget något när staget inte är ansatt med taljan. (Då böjer masten och skäddan passerar lätt ändå... ) Eftersom det ju är att betrakta som ett masttoppsbeslag av någon typ, kan du montera det utan klassregeländring... :D ..

Jag tror att de gamla masterna med lång "kaltopp" har ett kortare akterstagsfäste, dvs akterstaget är fäst närmre akterkant på masten, och att nyare master med kortare kaltopp har ett något längre beslag där för att i möjligaste mån förhindra att storseglet fastnar. Det kan hända att man missat lite i denna ändring, så att beslaget kanske borde varit lite längre?

Jag har nu en oval silverfärgad Proctor, med rätt kort kaltopp. Även min stor tenderar att av och till hänga sig på akterstaget. Denna mast har ett toppbeslag av gjutgods som sticker ut en bit bakåt för att fästa akterstaget i.

Om jag minns rätt var problemet mindre på min tidigare droppformade silverfärgade Proctormast från 1974. Kan inte heller kolla hur den ser ut i toppen, eftersom den gick till metallåtervinning för några år sedan. Men jag minns att akterstagsfästet var mer integrerat i masten, och var svetsat fast. Faktiskt tycker jag att en sådan mast är snyggare än den jag har nu.

Jag har sett äldre guldfärgade droppformade Proctormaster med ännu längre avstånd mellan mätmärke och masttopp än på mina båda silverfärgade Proctormaster.

Johan SWE-1870 skrev:Jag tror att de gamla masterna med lång "kaltopp" har ett kortare akterstagsfäste, dvs akterstaget är fäst närmre akterkant på masten, och att nyare master med kortare kaltopp har ett något längre beslag där för att i möjligaste mån förhindra att storseglet fastnar. Det kan hända att man missat lite i denna ändring, så att beslaget kanske borde varit lite längre?

Gamla guldfärgade Proctormaster har både cirka 30 cm lång kaltopp och ett påsvetsat, mycket långt finger vilket håller ut häckstaget ett bra stycke. Dessutom är övre ytan horisontell, vilket gör det enkelt att sätta på t.ex. en masttoppslanterna.

Då är det definitivt som Fanta SWE2634 skriver: storen fastnar inte alls lika lätt på akterstaget med de gamla masterna.

Jag är mycket nöjd med svaren, mitt båthus är 10m långt så jag är nöjd med resultatet också :), och dessutom blev det ju en intressant diskussion, borde givetvis ha tänkt på att det finns ritningar som enkelt hade gett mig svaret.