Det är intressant att se olika resultat av förhållandet mellan utfall och uppskattning. Så här långt har vi följande:
- Johan 1.8
- Marek 2
- Fredrik π
Jag undrar vad denna olikhet beror på? Kan det finnas fler variabler?
Man kan tänka sig att att förhållandet är personberoende. En annan möjlighet är att försöken har gjorts med olika förutsättningar. Det kan vara så att tidpunkten för skattningen spelar roll. Jag tror att om skattningen görs i god tid innan något arbete påbörjats eller om den sker efter att en förundersökning gjorts eller efter att en viss tids verklig erfarenhet inhämtats kan påverka betydligt. För överslagsräkning duger det säkert gott att helt enkelt räkna med en säkerhetsfaktor på 2, dvs det som Marek föreslår.
Troligen är det riktigt att en ingenjör gärna hemfaller åt ständigt förbättrande utan insikt i när tillräcklig grad av noggrannhet har uppnåtts. Egentligen är det märkligt eftersom noggrannhetsanalys ingår i ingenjörens grundutbildning. En duktig ingenjör bör alltså kunna anpassa sitt arbete för att nå bästa möjliga resultat till rimlig kostnad. Han letar alltså efter nollställen på kostnadsderivatan av resultatet, antingen experimentellt eller analytiskt.
Fredriks teori om tråkpunkten T är intressant. Jag kan bekräfta att det finns tillfällen då jag kan ha nått eller varit nära T.
Metoden att angripa T genom att byta till annat fokus befarar jag dock kan leda till att det i slutänden finns en stor mängd, i värsta fall ett oändligt antal, startade men ej avslutade projekt. Därför angriper jag T genom att nyttja gammal hederlig envishet och uthållighet eller möjligen genom att i värsta fall byta metod. Jag försöker konsekvent minimera mängden T eftersom jag är rädd att de annars blir ett hinder att nå målet.
Detta har faktiskt vissa likheter med mitt seglande. Som seglare är jag bra på att vänta, vilket motsvarar uthålligheten. Men ibland chansar jag i en start, en rundning eller ett vägval, vilket motsvarar byta metod eller strategi. Enligt min erfarenhet ger det oftast bättre utdelning att använda uthållighet än att ständigt byta strategi.